Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tu ild t, och mera bar än ledde mig till soffan,
emedan jag icke ville uppstiga, innan jag
erhöll hans löfte, och han ej ville tala, förrän
jag lemnade denna ställning.
Nu satt jag bredvid honom, fattade han*
hand, och tafade innerligt ocb bevekande till
hans hjerta, om min fars bedröfliga
städning, min mors fortviflan och mina små9
hjefplösa syskons förlust af allt, just då de
bäst behöfde stöd och ledning. Jag visade
honom den fattigdom, som väntade oss, och
den oändliga bitterhet, som låg deruti, for
dem som varit vana vid öfverfiöd. Jag sade
honom, att jag, för min egen del, trodde
mig ega styrka att uthärda dermed; men att
se alla dem jag älskade så bjelplösa och
betryckta, det var mera än mitt hjerta
förmådde uthärda. Och så djupt
förödmjukande det var, du kan lätt fatta det, Hilda,
bönföll jag för deras skull om försköning*
"Jag hade velat skona, jag hade velat
göra mycket för er skull, och
kommerserådet hade aldrig behöfl tillgripa denna
utväg, om han haft förtroende till mig, ocb
vid min forra hårvara öppet meddelat mig sin
kinkiga ställning; men att så drifva
uppenbart gäck med mig, att genom list och ..."
”O, säg icke mera, bäste herr Garben!*
afbröt jag. "Min smärta var oändlig, då jag
icke kunde förmå min far att följa det
för-»lag f jag vågade göra honom, alt förtro tig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
