Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamles vänliga, förtroliga belsning. Rosas
takt bragte likväl snart den förvirrade flio
kans sinnen i nödig jemnvigt. Man satte sig,
ocb nu kom kaptenen balklädd och strålande
af lefnadslust och glädtigt mod.
Professorns ögon voro, under Ferdinands
lätta bugning, fastade på Carolina, och
förnöjd blinkade han åt Rosa, liksom han velat
saga: "Allt har sin riktighet. Det går nog!"
Men baltimman var inne; de unga stego
upp. Vid afskedet sade professorn: ”Helsa
på mig i morgon förmiddag, nijna unga da*
mer; jag bjuder er på frukost.*’
Med nöje lofvwde flickorna infinna sig, nego
ännu en gång, svepte kapporna, med
Ferdinand** tillhjelp , omkring de lätta, intagande
gestalterna, och foro så till den stora
råd-stubalen.
Följande morgon, en stund förrän de
unga fruntimren skulle begifva sjg till
professor Lings frukost, kom Ferdinand for att
efterfråga huru de mådde efter balen.
Rosa, som kände att kaptenen derjemte hade
qågot annat ärende, aflogsnade sig under
någon skicklig förevändning; och som
Ferdinand ville begagna tillfället, underrättade han
Carolina om sina känslor, bad oip liennes
genkärlek, och erhöll hennes blyga, ja,
Nu kunde man mrd skäl säga, att gubben
Lings frukost blef en verklig högtidsmåltid,
/emedan den g&mlf, sluge professprn lätt markte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
