Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till honom, som beredt oss detta öfver må It af
salighet; våra känslor tillhöra nu honom.*
Hand i hand flögo de till den gamles sida,
fattade knäböjande hans händer, och tryckte
dem under stum, men oändlig rörelse. Deras
glädjetårar föllo som välgörande daggdroppar
på gubbens hjerta.
"Nå, barn, hemta er nu; det der var ju en
öfverraskning, eller huru, Rosa, min flicka?
Du hade ju ingen aning?"
"Nej, bästa farbror, endast en oändlig
längtan/* svarade hon och vände den strålande
blicken på sin älskare, hvars arm omslöt
hennes lif. Och nu voro åter pappa Ling
och hela verlden glömda; blott de sågo på
hvarandra, stannade liksom af sig sjelfva alla
tankar och känslor, och hela deras själs
förmåga låg endast i åskådandet.
Men snart kom kapten Ferdinand, ocb
sedan han några sekunder varit en tyst
åskådare af den stumma, men vältaliga gruppen,
gick han fram och gjorde med sitt lätta,
muntra skämt ett afbrott i deras tysta,
drömmande sällhet.
Klockan 11 begaf sig Mannerstedt, i
sällskap med kaptenen, att uppvakta sina
tillkommande svärföräldrar. Professorn hade
ger-na sjelf följt sin skyddsling; men tyvärr
kunde han icke mera lemna rummet. Likväl
hade han förbered t allt så klokt och omsorgsfullt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
