- Project Runeberg -  Representanten. Romantisk berättelse /
21

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Vigtiga öfverläggningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Menar du flugorna, min gubbe?” frågade fru von Sp&l’
hön med aningen om ett leende, oaktad t denl stora respekt
den hyste för sin kära hälft.

Något flat svarade postinspektoren: ”Min mening var,
kan du väl begripa, att flickan skulle lyda, och när hon
kommer, få väl flugorna följa med. Men intet onödigt prat,
Ri-gitsa — skynda nu och låt allt annat vara!”

Som fru von Spalden icke vågade framställa flera
undanflykter, gjorde hon sig, ehuru ogerna, färdig att följa.

”Nå,” sade postinspektoren, då de voro inkomna i det
allra heligaste, i hans eget rum, dit ingen tordes opåkallad
gå, ”nu skall du bruka ditt hufvud, ifall du hur något.
Uppgör ett förslag, huru vi skola emottaga vår svärson!’’
(Post-inspektören, som hatade långa meningar och onödiga ord,
ute-lemnade vanligtvis ordet blifvande eller tillärnade, när han
talade om mågskapet med arftagaren). Ser du, Rigitsa, jag
vill att det skall blifva någonting lysande och smakfullt, men
framför allt så ovanligt som möjligt.”

”Kors, i all verlden!’’ ropade frun och slog tillsammans
sina mjöliga händer, så att postinspektoren för sin nya bonjurs
skull tog ett steg tillbaka, ’kan du begära, min gubbe, att jag
så här hals Öfver hufvud skall vara i stånd att uppfinna något
sådant, helst jag hittills icke tänkt derpå? Nej, det är rent
af omöjligt — du måste åtminstone lemna mig rådrum till
aftonen.’9

’Omöjligheter, och aldrig annat än omöjligheter!? sade
postinspektoren. ”Men nu vill jag, emedan det iir första
gången jag hedrar dig med en rådplägning, att du genast i
detta ögonblick låter mig veta hvad din uppfinningsgåfva
in-ger dig/’

Fru von Spalden, ödmjuk och van vid lydnad, teg och
öfverlade några ögonblick. ”Månne icke,” började hon med
osäker röst, *’«n illum ination skulle

”Din gås,” afbröi postinspektoren, ”om jag vill hafva
någonting ovanligt, så är väl dermed icke menadt att jag vill
hafva något dårhusmässigt. Har du hört talas om
illumina-tioner midt i sommaren?”

”Hvarför icke, min gubbe? Den kunde ju ske inomhus,
och tillräcklig skugga erhålles genom träd.”

”Genom träd, inomhus!” smålog herr von Spalden. ”Tror

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:54:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcrepres/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free