Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. De trolofvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Nå ja, det är detsamma,” svarade postinspektoren, *hvem
porträttet liknar mer eller mindre, sedan vi na blott fått
reda pä den rätte. Men, mitt barn, du bör aldrig hafva nog
oförsigtiga tankar, ännu mindre yttranden, att säga det någon
ser bättre ut än din utvalde . . . Hör, hur var det — begärde
han ickc ett enskilt samtal med dig på morgonen? Jag vill
hoppas du biföll?”
”Ja, det förstås!”
rDet är vackert af dig, mitt barn!” sade herr von
Spalden och klappade henne på den rodnande kinden. ”Du har
en gång förut i dag gifvit mig prof af din lydnad, då du
klädde dig efter min önskan och icke efter din egen enfaldiga
smak. Derför har du också, såsom jag beräknat, gjort intryck
på din obekante friare. Han är alldeles betagen, det kan du
lita på!”
”Bästa pappa,” bad Augusta, hvilken outsägligt plågades
af sin ärade faders nedlåtande vältalighet, ”tillåt mig nu att
få gå till mitt rum! Jag behöfver hvila.*’
nGå, mitt barn! Gud vare med dig! Fordom hade det
icke fallit dig in att begära detta, förrän du hjelpt din mor
tillrätta med sina bestyr, men det kläder dig icke illa att
agera stor dam.”
”0, säg icke så!” bad Augusta och utbrast nästan i
tårar. ”Det är ju pappa sjelf . ..”
”Så så, det var icke så illa menadt. Jag ville endast
bry dig litet. God natt med dig!”
Augusta kysste sina föräldrars hand och begaf sig till
sin egen älskade fristad.
Klockan 11 följande förmiddag stod Augusta ensam i
förmaket vid fönstret och blickade på den molnhölj da himlen,
hvilken syntes henne en bild af hennes egen, då arftagaren
inträdde.
”Jag är dig oändligen förbunden, förtjusande engel!”
sade han i en förtrolig ton och förde henne till soffan, der han
sjelf,satte sig bredvid henne. ”Jag har hela natten drömt
endast om min brud, men kan jag väl hoppas att du — som
det ju bör heta — egnat en enda tanke åt mig?” Han kyss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
