Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Far och dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Tyst, ditt dumma våp!” mumlade postinspektoren, som
körde sin till&rnade mågs välbekanta gäng i trapporna. ”Icke
ett ord om dessa galenskaper — annars... du känner mig!”
Men då arftagaren inträdde, ropade Augusta, som
visserligen djupt bäfvade för sin förgrymmade far, men derjemte insåg
att tillfället kanske aldrig mera skulle blifva sä gynnande: ”0,
min herre, rädda mig fr&n den grufiigaste af alla olyckor —
bevek min far! Ni vet att jag hellre vill dö än framträda
inför altaret med en falsk ed på läpparne/’
”Så att ni nu ändtligen beslutat er för det sista
uppträdet?” sade Sterner med iskallt lugn... ”Då” — han vände sig
till postinspektoren — ”inser ni väl, min till&rnade herr
svärfader, att när er dotter afskyr en förbindelse med mig, det är
min pligt att. . . ’*
”. . . att taga hela arfvet i besittning?” fortsatte
postinspektoren den afbrutna meningen. ’"Men jag säger er att
det skall bli osanning i all evighet — eller visa mig hvar
den punkten står i testamentet att ni eger rätt att bryta!”
”Jag vet ganska väl att en sådan icke finnes, men der-
emot står det med klara och tydliga ord: ’0m hinder från
hennes sida skulle uppstå/ m. m.”
*Nå, än se’n?” skrek von Spalden i den råa ton, hvilken
var honom egen, då han blef uppretad. ”Nå, än se’n, här har
ju inga hinder uppstått? Flickan är en olydig toka, som jag
snart skall göra spak, och jag, hennes far och giftoman,
ansvarar att allt skall gå ordentligt och väl/’
Augustas mod växte i mån af hennes förtviflan. ”Ni
kan icke vilja ega en hustru på sådana vilkor, herr Sterner?”
sade hon. ”Det strider emot både gudomliga och menskliga
lagar, och om ni begagnar er af min fars obevekliga hårdhet,
trampar ni er egen heder under fötterna.”
”Om det berodde på mig, min fröken,” svarade Sterner
kallt, ”så skulle ni långt för detta varit fri, men tyvärr äro
vi på sätt och vis bägge bundna. Äfven för mig blir det
icke någon lycka att hemföra en maka, som hundra gånger
kränkt min kärlek och min ära med det aldrig slutande
upprepandet af sin oändliga sorg och smärta. Vill er herr far
sjelf upi ösa denna förvända förbindelse, så af står jag icke
allenast i ån er band, utan utfäster mig äfven att till er
af-träda halfv.i förmögenheten.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
