Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den bruna, men friska färgen hade lemnat rom åt en
olivgul anstrykning öfver kinder och panna. Ögonen lågo
djupare under sina hvalf, och omkring munnen, vanligtvis
krusad till ett hånfullt leende, syntes nu ett helt olika drag.
Erika tyckte det liknade smärtans och orons. Sjelfva det
egna uttrycket af rå kraft, som alltid utmärkt honom, låg
liksom bundet; men det fans ett annat: sorgens och
passionens förenade magt hade tryckt sin omisskänliga prägel på
hvarje hans rörelse. Hvad klädseln vidkom, var den både
finare och bättre än den han förut begagnade till
helgdags-drägt, men Erika ihågkom, att hon af Haraldsson hört, det
Birger nu tagit sin skeppare-examen. Det var således
mindre underligt, att han lagt sig till herrekarls-rock, i stället för
den forna tröjan.
»God afton, Birger!» sade Erika, som omöjligt kunde
förmå sig att säga välkommen.
Birger steg upp. En ryckning flög genom hans
lemmar. »Mamsell Erika» . . . Han var icke i stånd att
frambringa ett ord mera; men den blick, han fästade på henne, ^
innehöll en sådan blandning af qval och bitterhet, att Erika
häpnade och kände sitt hjerta darra af medlidande.
»Jag tror, att ni varit sjuk, Birger?»
»Nej, jag har icke varit sjuk. Tycker mamsell Erika,
att jag är så förändrad?»
»Ja, verkligen.»
»Det kan väl icke heller vara så underligt: mycket har
förändrat sig sedan vi sist träffades. Jag är ej mera
densamme.» Hans afnjagrade kind öfverdrogs vid dessa ord af
en hemsk blekhet, o,ch hans ögon följde troget alla Erikas
rörelser. Hon, som ej kunde uthärda den forskande blicken,
sänkte sin. Då tilläde han saktare. »Har mamsell Erika
ibland kommit ihåg mitt afsked?»
»Ja, visserligen, men jag har tänkt. ..»
»Hvad?» frågade Birger ifrigt. »Har ni kanske tänkt,
att jag icke höll ord?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
