Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oförskämdt, att hon skrattar åt och härmar sin matmor, som
det är hennes pligt att ära och vörda. Akta dig, barn, för
ondt sällskap — tag hellre om det vore aldrig så mycket
snubbor af frun, än sockersöta ord af jungfru Stina, och
lyssna icke mera på vanvördigt tal om herrskapet! Bjuder
hon dig på godsaker, som hon har om händer, så tag icke
emot, ty utom det att sådant är opassande, föder det
förtrolighet, och all förtrolighet är farlig. Med den gamle
Bro-stedt är det helt annorlunda — håll dig till honom!
Be-höfver du i en knapp vändning ett godt råd, så är jag viss,
att han icke nekar dig det.
Men jag har nu skrifvit det längsta bref, jag afeändt i
all min lifstid. Det är också till dig, du min skatt, som
utgjort mitt allt, sedan jag förlorade salig far. En sådan
man, som han var, letas icke lätt upp; men aldrig vet en
menniska rättligen uppskatta värdet af det hon eger, förrän
det tagit slut. Gud välsigne min gubbes ben, der de hvila!
Jag fick ej den trösten att sätta en balsamin på hans graf.
Men det var så Herrans vilja. Jag vattnar balsaminerna
med mina tårar, der de stå...
Efter som jag kom att tala om dessa kära blommor,
hvilka jag mycket älskat sedan far skänkte mig en sådan
på Katrinadagen för många herrans år sen, faller mig före
din erinran om det lilla kära huset, der jag och min
Arnman lefde mången förnöjd dag tillsammans, då du ännu var
litet barn. Glöm icke härnäst att nämna hvem som eger
huset! Knappt kan jag tro, att någon i H. ännu minnes mig
så mycket, att man för min skull vårdar sig om balsaminerna.
Men huru som helst, längtar jag likväl att höra hvad du
har att förtälja derom.
Vår gamla Annika, liksom »de andra» (jag vet nog, att
du menade dina fattiga), tackar hjertligt för helsningen.
Annika saknar dig mycket, och den trogna själen suckar och
beder med mig. Ditt bästa ligger henne ömt om hjertat,
och det är mig äfven ljuft att höra hur våra stackars
gubbar och gummor prisa dig för hvar bundt tobak och hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
