Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lige farbror Per, hvars ofortrutna omtanke om min barndom
och mina första ynglingaår jag har att tacka för hvad jag
vet och välsigna för hvad jag blifvit. Utom honom skulle
det på vårt afsides fiskläge gått smått med mina kunskaper.
När mor pluggade katekesen i mig, var det han som sedan
tog mig på sin kammare och lät mig läsa sådana saker,
hvilkas nytta jag först efteråt rigtigt kunnat skatta...»
. »Hederlige pojke», utbrast löjtnanten med ett matt
leende, »det var min egen glädje att lära dig; det är dock
din mor du har att tacka för det bästa, det att du fruktar
Gud och är tacksam mot de gamla.»
Gumman Amman och löjtnanten utbytte här en blick,
som återgaf begges djupa, upplyftade känslor, hvilka
sammansmälte i en suck för den älskade sonen.
Fortsättningen af brefvet var skrifvet på aftonen:
»Jag har nu tillbragt en af mina lyckligaste dagar.
Just som jag på morgonen lagt brefvet till mor ifrån mig
för att raka och putsa mig, kom Lars in med en stor korg
i handen ... Men innan jag nämner något vidare, vill jag
säga att Lars, som nu är hemma på besök från gymnasium,
har blifvit en dugtig och snäll gosse. Visst har han ännu
sina dryga slängar efter den sjelfsvåldiga uppfostran han
fått, men så kan jag ändå utan skryt påstå, att sedan jag
tog hand om honom, blef han beständigt bättre, och detta
sista årets frånvaro från hemmet har rigtigt gjort folk af
honom. Som sagdt är, Lars kom, helsade god morgon och
gratulerade mig. »Detta är från mamma», sade han, »och
pappa väntar vid frukostbordet I» Jag öppnade min korg,
och mor kan tänka, jag blef ej litet förvånad att finna ett
helt dussin fina och präktiga skjortor från min patronessa.
För att tillstå sanningen, kommo de ganska väl till pass;
och med hjertat fullt af tacksamhet följde jag med Lars ned
i salen, der tullförvaltaren och frun redan voro. Jag ämade
på bästa sätt uttrycka’ min erkänsla, då frun afbröt mig
med ett vänligt: »Låt oss ej tala om det, min käre
Amman ! Det har alltid gjort mig ett nöje att betrakta Amman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
