Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
källarmästaren Rodin, som icke är utan fyrkar. Men för
hennes tysta, undfallande väsende passar ingen af dem.
Hon tyckte sig lika litet kunna ta sig ut med det bullrande
lefvemet på en källare som med kantorns slingriga lynne,,
hvilket alltid, liksom han sjelf alla dagar, utom söndagen,
är på tre qvart.
På detta sätt blir nog den stackars allt för finkänsliga
Josefina utan man, om icke... men det är god tid att tala
om den saken. Kanske får jag innan dess se någon flicka,
som sticker hjertat i brand på mig, och derföre är det bäst
att ha sin mats ur skolan.
Så ungefär tänkte jag äfven, när jag i eftermiddags
vandrade till Karlmarkens. Då jag kom dit, satt gumman
ensam, och det syntes tydligen, att hon gråtit.
»Hur står det till, min bästa fru Karlmark?» frågade
jag, i det jag satte mig bredvid henne.
»Rätt illa, herr Arnman!» svarade hon i djupt
bedröf-vad ton. »Det har på någon tid varit ganska klent med
arbetet. Sedan alla menniskor låtit sy det de vilja ha gjordt
till julen, är det fasligen fattigt på nyåret; och på det
Josefina nu arbetat ha vi knappt haft salt och bröd.
Tullförval-terskan är också en fru, som nästan aldrig kommer med sin
söm utan vid den tiden, då hon vet, att vi i brist på arbete
få ta hvad hon vill ge.»
En rysligt obehaglig aning uppsteg hos mig. Jag kunde
ej af hålla mig att fråga hvad frun låtit sy.
*Åh jo, ett dussin fina skjortor med mycket arbete,
och som de skulle vara färdiga till den bestämda tid, hon
utsatt, måste min stackars flicka sträfva både nätter och
dagar — men Gud Vet, att förtjensten icke var stor. Vi
vågade likväl icke vägra för att ej stöta oss med den
krångliga frun, och följden blef den, att Josefina genom nattvak
och brist på stärkande föda blifvit sängliggande, så att jag
nu sitter här ensam och rådlös i bedröfvelsen.»
Om jag i det ögonblicket fått träda fram till den arma
Josefinas säng, skulle jag säkert med hjertat på läpparne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
