Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Du skall just slippa det besväret!» svarade Gabriella
med en liten märkbar förtrytelse. »Ja, du får till och med
ej en enda kyss, förrän du bifaller mitt förslag. Jag vet,
att det är klokt, och nu ärnar jag bestämdt drifva det igenom,
om ej för annat så för att visa dig, att du en annan gång
skall ha bättre tankar om mitt omdöme.»
»Jo jo», sade Rosenberg, »du är ej så litet egenkär
och ej så litet egensinnig heller! Nu hvarken kan eller bör
jag bifalla din önskan, blott för att låta dig se, att du valde
en orätt väg. Ett fruntimmer får ej säga, att hon bestämdt
ärnar genomdrifva något. Det är hvarken qvinligt eller
vackert, och hela hennes älskvärdhet, hela hennes välde är
förbi, då hon pockar derpå.»
Ett ögonblick stod Gabriella orörlig. Sådana ord hade
ännu ej varit sagda till henne. Det sårade högmodet hade
en liten strid med någon annan känsla, om hvilken vi ej
ens våga påstå, att den var den bästa — men striden blef
kort. Gabriella lade sin arm om Rosenbergs hals, såg honom
innerligt, nästan bedjande, i ögonen och sade: »Jag är ett
bortskämdt barn. Du må ej räkna så noga med mig! Sedan
jag blifvit din hustru, får du bättre rätta mig efter din
önskan.»
»Du är en tjuserska, en liten engel.. . förlåt mig, att
jag nändes säga dig ett hårdt ord!» Och mannen — den
lätt afväpnade, när hans egenkärlek smekes — slöt fästmön
i sin famn och ville så nara aldrig släppa henne derifrån.
Men Gabriella var väl klokare flicka än att glömma sin
fördel. Så gema hon än mottog och återgaf sin älskares
kärleksbetygelser, vred hon sig behändigt ur hans famn med
de orden: »Kom, nu gå vi in till Birger och Erika, så får
du väl höra om de också förkasta mitt förslag såsom odugligt!»
»Birger sofver ju?»
*Ah, nu är han nog vaken . .. Kom, söte, gode
Rosenberg!» Och hon drog honom hastigt med sig till
Birgers rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
