Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
modet krälade i stoftet omkring honom. Och tröstlösa
återvände de bedröfvade med det otillräckliga förrådet till sina
hem.... *
»Nej, jag uthärdar omöjligt längre I» såde Arve en afton,
då han inträdde i stugan, der gumman Arnman, ännu alltid
lika tålig, satt vid bordet och roade gamle löjtnanten med
de allt kärare och dyrbarare pappersdockoma.
»Är det åter någon bedröflig nyhet?» frågade fru
Katrina och vände hufvudet med ett uttryck, som lät förstå
vana vid det värsta.
»Ja, en ryslig! Olle Persson, som med begge sina
svågrar för några dar se’n, i trots af storm och is, reste på
långfiske för att söka hjelp mot jemmem der hemma, har
med allesammans blifvit borta. En öbo, som funnit båten
stjelpt och igenkänt den, har bringat honom hit, men eländet
hos de tre enkorna med alla sina barn kan göra en tokig.
Jag vill i morgon, så vidt möjligt är, resa öfver till Tistelön
och rådgöra med Birger Haraldsson. Det är en dugtig och
hederlig karl. Han skall ej undandraga sig att ge råd och
hjelp, när han blir uppfordrad.»
Ehuru det alltid, enligt fru Ammans egen uppgift, var,
detsamma som att sticka henne i näsan med en syl, då
Arve talade om att resa till Tistelön, var hennes hjerta dock
allt för menniskoälskande att denna gång sätta sig emot ett
beslut, hvilket kanske kunde medföra någon fördel åt deras
fattiga grannar.
»Gud gifve, att det vore enkoma och de faderlösa till
gagn och fromma», sade hon mildt och andäktigt, »så må
du gerna resal Jag vill emellertid gå in till de stackars
men-niskoma och se om jag kan tala ett ord i rättan tid. Och
du, Josefina, gå du med Annika på loftet, barn, och plocka
full den stora grepkorgen med gryn, ärter, bröd och mjöl...
låt Annika också taga upp tre små köttstycken! Jag skall
dela ut, så långt det räcker. Herren välsignar väl förrådet
igen, hoppas jag.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>