- Project Runeberg -  Rosen på Tistelön. Berättelse från vestra skärgården /
141

(1882) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gon — mor mins, att det blef litet krångel om det der
beslaget, jag gjorde hos honom?»

»Jag tyckte du nämde i förgår, att du ej behöfde resa
in den här gången, emedan det icke var så angeläget.»

»Ja det föreföll mig först som om det icke var så
magt-påliggande, men när jag nu funderat bättre på saken, gör
jag säkrast i att resa.»

En blick af Josefina träffade djupt. Han rodnade
starkt....

Dagen derpå, sedan Arve var borta och de begge
fruntimren sutto ensamma, yttrade gumman Amman för Josefina
den fruktan, att något vigtigt visst vore på farde. »Son min
såg så orolig ut och tankfull och underlig! Vet du hvad det
var, kära bam?»

»Nej, icke det minsta. Det rörde val tjensten.»

»Ja, det förstås, hvad annat kunde det väl röra?»
Fru Katrina såg händelsevis på Josefina och märkte då
ganska tydligt någon förvirring, som hon erinrade sig äfven
föregående afton ha varseblifvit hos flickan.

Nu blef gumman allvarsamt oroad.

»Kära Josefina, mitt barn», sade hon, »låt höra hvad
du har på hjertat! Har Arve haft någon förtret, som han
omtalat för dig?»

»Nej, jag försäkrar, han har ej sagt det minsta.»

»Jag vet, att du icke ljuger, Josefina, derföre tror jag
också hvad du nu säger. Men svara mig också på den
frågan: Har du annars hört något?»

Josefinas hjerta klappade hårdt. Hon visste icke sjelf
hvarföre hon ej genast i går afton berättat den nyhet, hon
hört i Pelle Turesons stuga, men nu kände hon sin
förlägenhet oupphörligt ökas vid tanken på den uttydning, som fru
Katrina deraf kunde göra.

»Du svarar ej, Josefina — du rodnar och bleknar...
hvad vill det betyda?»

»Herre gud, jag rår ju icke för det?» svarade hon
halfgråtande. »Jag fick i går höra, att. .. att Gabriella Ha-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcrpt/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free