Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rad skimrande silverskedar över de vita lakanbuntarna,
hörntafletter med porslin i alla färger, jämte en mindre
hylla i ena vrån, vars mystiska gardin av grått foderlärft
antydde en undangömd helgedom, så har man det hela
fullständigt. *
Det fanns visserligen varken nytt eller grant i ovan
beskrivna rum, men det hade ett utseende av obeskrivlig
hemtrevnad, vilket än vidare upphöjdes av en klar,
språksam brasa, som rikt upplyste både de döda och
levande föremålen. Till de senare hörde naturligtvis i
första rummet mäster Brun själv, som, i sin bruna
vardagsrock och röda mössan på ena örat, hade ett ogement
godlynt och vänligt utseende. Man tyckte sig även finna,
att han verkligen var en ganska god och vänlig man,
att döma av den ton, varmed han frågade Ivar, så snart
han fick de små, rörliga grå ögonen på honom: »Vad har
du att mäla, min gosse?»
»Jag skulle bara fråga om herrn ville köpa en hästhud?»
»Hm, därav är jag just icke i behov — jag har fullt
upp av hudar. Det kan likväl komma an på vad du vill
ha för den.»
»Åh, skulle jag sälja grålles hud efter värdet, så bleve
den dyr, men jag tar vad jag kan få.»
»Däri gör du troligen rätt, ty på mig inverkar icke i
avseende på betalning, om hudens egare hetat grålle eller
brunte eller så bortåt: det hör ej hit.»
»Ne-nej, det kan väl så vara, men något får jag allt
ha för den ändå. Jag höll grålle så kär, att om det inte
varit för fars penningenöd till skatten, så hade jag hellre
velat slita som en hund än beröva min stackars grålle
sin päls.»
»Nå, det är vackert av dig, att du sörjer för far ... Ni
är fattigt folk?»
»Ja, vi ä’ mycket fattiga», sade Ivar med en halv suck.
»Hör nu, kom närmare, min gosse», yttrade garvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>