Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans död utsikten till skjuts- och drickspengar även
förlorad.
Kortligen: när det ena med det andra övervägdes,
lutade vågskålen tydligt till förmån för garvarens förslag,
och då Ivar följande morgonen tillkallades att avgiva sitt
yttrande, begärde han åtta dagars betänketid att
rådgöra med föräldrarna och för att få sitt linne och sina
kläder litet i ordning.
Mäster Brun fann hans önskan billig, beviljade den,
och som han fattat tycke för gossen, betalade han huden
bra och lovade att för övrigt ej bli så knapp mot honom,
om han uppförde sig väl.
Med lättare hjärta och spänstigare sinne än han på
länge haft, gick Ivar på eftermiddagen från Uddevalla;
men som han hade en bekant vid Herrestads
gästgivaregård, dröjde han där över natten och upphann icke
Kvistrum förrän klockan mellan nio och tio andra
förmiddagen. Under den sista fjärdingsvägen dit hade tanken
på det främmande fruntimret med barnet och den lilla
guldlockiga hunden småningom åter börjat intaga
honom. »Var kunde hon nu vara?» tänkte han och hade så
när ropat högt av glädje, då han vid ankomsten till
Kvistrum såg henne färdig att med sitt barn stiga upp
i en kärra, just icke egnad för en fin kvinnas
bekvämlighet. Men när nu en liten pojkvasker, icke över sju eller
åtta år, framträdde och tog tömmarna ur hållkarlens
hand, fick Ivar även höra hennes röst, då hon på bruten,
ehuru tämligen begriplig svenska frågade om hon ej
finge en större körsven.
»Åh, det är ingen nöd med gossen; han har skjutsat
länge!» svarade hållkarlen med den kärvhet, som han
ansåg lämpligt att antaga mot ett ensamt fruntimmer.
»Någon annan kan inte fås.»
»O gud», suckade det unga fruntimret och svepte
kappan närmare omkring sitt gråtande barn, »vad skall jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
