Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lycklig att återse, assessor Wirén, och den äldre är en
baron Iyindsköld, som reser i Wiréns sällskap.»
»Jaså, jaså . . . Nå, var nu så god och glömjcke bort
oss! Jag ärnar gå och taga stadens restaurationer under
besiktning . . . Huru mår lilla son?»
»Sämre efter resan — baden ha vi ännu icke försökt.»
»Skicka honom till Amelie! Hon älskar barn, och lille
Alfred tycks gärna vara hos henne. Gör det — intet krus!»
»Herr överstelöjtnanten är allt för artig!» svarade
Bor-genstjerna och tog avsked.
ii.
ÅTERBLICK PÅ IVARS ÖDEN.
Under det vi umgåtts, så att säga, på en viss
främmande fot med vår hjälte, hava vi icke riktigt kommit
oss i gång att begagna det gamla familjära namnet »Ivar»,
utan hållit oss till hans adliga tillnamn Borgenstjerna,
men då vi nu åter införa honom i hans mera kända
ske-pelse, börjar den gamla förtroligheten. En omständlig
berättelse om hans händelser, från den stund han lämnade
mäster Bruns hus, fördriven av madam Bruns katta,
skulle likväl bliva av lika litet intresse som den vore
överflödig för fortsättningen. Det är således bäst att låta
läsaren inträda i det kabinett, där Ivar och hans gamle
vän Wirén hava sin första förtroliga sammankomst och
där alla nödiga upplysningar icke heller skola saknas.
Rummet är trevligt. Genom de nedfällda gardinerna
bryter sig en behaglig skymning, vilken stundom höjer
sig till klarare ljus, då en sakta vind från det öppna
fönstret lyfter gardinen och låter friska fläktar spela omkring
de båda vännerna, vilka, sittande tillsammans på soffan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
