Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ett leende. Och efter denna ömsesidiga parad ansågs
presentations-akten slutad. Fru Wirén satte sig åter till
sitt arbete och tycktes ej vidare tänka på, att någon
befann sig i rummet.
Men baronen, som ofta försökt att genom
enträgenhetens retmedel få se en skymt av otålighet och
harmsenhet, nalkades på sitt vanliga husvanda sätt och satte
sig helt nära henne vid det lilla bordet.
»Bevars, min bästa fru, vad ni arbetar flinkt! Vad
skall den där grannlåten egentligen bli?»
»En portfölj.»
»Åt er man?»
»Nej!»
»Kanhända åt er själv då?»
»Icke heller.»
»Sannerligen är det icke vågat att anförtro mig en
sådan hemlighet! Ett vackert fruntimmer syr ett vackert
arbete icke åt sin man, icke åt sig själv — man kunde
därom tänka ett och annat. Vill ni medgiva det?»
»Rätt gärna.»
»Verkligen! Om jag nu till exempel tänkte, att det
vore åt mig själv ni ämnat portföljen?»
»Så vore det ett misstag.»
»Rätt ledsamt — men gubbar äro nyfikna. Ni måste
säga mig vem som skall få ert arbete!»
»Jag kan icke säga er det.»
»Kanhända en gynnad tillbedjare?»
»Kanhända.»
»Vi måste lämna min hustru tillfälle att kläda sig!»
sade Wirén, som under tiden talat med Ivar. »Det går i
salen — säkerligen är von Gösse här. Om en halv timme
resa vi, söta Virginia!»
Virginia böjde huvudet, såg på sitt ur och återtog sin
söm.
Och låt oss nu se på den nya personnage, som Wirén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
