Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Blygsamheten», inföll assessorn, »tillät väl ej att
bemärka något mera, men baronen, som var där, har
försäkrat mig att frökens ögon med ett bestämt uttryck följde
herr kammarjunkaren.»
»Nej, verkligen — ett bestämt uttryck? Det är mycket
sagt, på min ära, ganska mycket! Kommer ej herr baron
till korta på sitt vitsord, så . . .» Kammarjunkaren lät
slutet av meningen bortdö i ett betydelsefullt blinkande
med ögonen och ett kort gällt skratt, varmed han alltid
beledsagade sina egna anmärkningar. Härunder lät han
handsken behagfullt leka mot den delen av sin
personlighet, som han hedrade med namn av vador.
Baron Lindsköld hade aldrig något emot ett litet
gyckel med en så självkär narr som herr von Gösse. Han
upprepade således med den lediga värdighet, som låg i hans
väsende: »Jag förmodar, att ingen har skäl att betvivla
sanningen av mina ord! Frökens ögon hade, då de
betraktade herr kammarjunkaren, ett verkligt bestämt uttryck.»
»Mina herrar», sade von Gösse med en triumferande
blick, »jag väntar i morgon bittida mina
champagnebuteljer från Fredrikshald och hoppas att samtliga
herrarna göra mig det nöjet och taga sig en liten risp hos mig
i morgon klockan tolv. Meningen är icke allenast att känna
vad den norska champagnen duger till, utan ock att
dricka minst tjugu glas till min dams ära. Det bör ju
smickra henne, eller huru?» Han skrattade på sitt
vanliga sätt.
Borgenstjerna, med sitt grubblande lynne, försmådde
den lek, som så hjärtligt roade hans vänner. Lutad mot
en fönsterpost, syntes han knappt giva akt på vad som
talades, men då nu ett svar fordrades på bjudningen,
vilken kammarjunkaren förnyade, i det han slog honom
på axeln, vände han sig och svarade kort: »Jag kan icke
hava äran att deltaga i partiet.»
»Och varför icke, min herre? Det vill säga ni nekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
