- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
116

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

löjtnanten med sina fruntimmer och under promenaden
till bryggan utbyttes åtskilliga grannlåter, vilkas
egentliga ordförande voro överstelöjtnanten, baronen och
assessorn. Överstelöjtnantskan och fru Wirén gingo tysta
bredvid varandra; och Alfred, som sprungit från sin söta
Am-mi till pappa, bad nu att de skulle leda honom i var sin
hand, ty han var så trött.

»Jag skall ta dig på armen, min gosse!» sade
Borgen-stjerna, som fruktade att fröken skulle finna sig besvärad
av denna förtrolighet. Men Alfred ropade så högt, att
de övriga därvid vände sig om, att han ville »gå emellan
Ammi och pappa».

Den lilla självrådiga sjuklingen fick sin vilja, fram
ehuru Amelie rodnade, väl icke så mycket för att dela
omsorgen om Alfred med hans far som fast mer för den blick,
varmed denne såg på henne, då hon återtog gossens hand.

Så snart sällskapet tagit av omkring hörnet, blevo de
varse kammarjunkaren, som med lorgnetten för ögat
kom ilande emot dem.

»Välkomna, välkomna, mina damer!» Och med en
svassande bugning sprang han förbi överstelöjtnantskan
och fru Wirén fram till Amelie.

»Jag hoppas, att dansen i går icke bekom illa, min
nådiga? Tillåt mig försäkra, att den där kavaljern, som
ni hugnat med er hand, är allt för liten — får jag ej den
oskattbara lyckan att ledsaga er? Min arm tål att stödja
sig vid . . . var så nådig, jag ber!»

»Jag tackar», svarade hon och höll schalen
omsorgsfullt igen med den hand, som kammar junkaren åsyftade
att få i beröring med sin, »men det är så kort väg, och
lilla Alfred vill ej släppa mig.»

»Ne-hej, jag vill inte släppa Ammis hand ... gå du
din väg!» ropade gossen och såg förtretad på den, som ville
taga Ammi från honom.

»Så skall jag åtminstone hjälpa fröken i båten!» åter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free