Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flicka, icke utan sitt lilla förråd av behagsjuka och
egenkärlek. Och med en viss förtrytelse lydde svaret: »Jag
vet icke hur pappa skulle kunna veta vad ingen vet. Men
i alla fall önskar jag hellre att bli hushållerska under den
värsta matmoder, än hustru åt en man med
kammarjun-karens narraktigheter. Jag skulle minst tjugu gånger om
dagen få rodna på hans bekostnad och nödgas blygas
över hans inbilskhet, vilken olyckligtvis kommer honom
att tro det han kan tala över alla ämnen, då han
egentligen icke kan tala över det allra obetydligaste så att det
hänger tillsammans.»
»Du vill då vara ohörsam mot din fars vilja — du
vågar trotsa den?» sade överstelöjtnanten med dämpad
hetta.
»Nej, pappa, jag vågar icke och skall aldrig trotsa den
— därhän kommer det gud ske lov icke, ty pappa är
en mycket för god far att vilja göra sin dotter olycklig.»
»Men om det nu är min fasta, min oåterkalleliga vilja
— om jag skriver till von Gösse att han har vårt, dina
föräldrars samtycke och att han kan komma hit och
fortsätta sitt frieri?»
»Om pappa det gör, det jag likväl innerligen ber att
pappa icke måtte göra, säger jag honom vid första
tillfälle, som därtill yppar sig, att jag varken då eller
någonsin vill ha honom, varför han gör bäst i att resa hem igen.»
»Skulle du verkligen våga ett sådant steg, Amelie?
Besinna dig väl innan du svarar!» Överstelöjtnanten hade
med ett utseende, varifrån allt undseende försvunnit,
kastat servetten ifrån sig på bordet och undanskjutit
tallriken.
Amelie såg med sitt kärleksfullaste uttryck på sin far.
Det var tydligt, att hon djupt smärtades av tanken att
för första gången vara ohörsam, men saken var av allt
för stor vikt att icke varje betänklighet måste vika för
det hon ansåg rätt. Det var därför hon svarade med öd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
