Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
passande sällskap åt en något kinkig man. Och slutligen
är hon dig bevågen och vill troligtvis dela lust och nöd
med dig. Om ej allt detta är nog att i ditt hjärta befästa
de känslor, som där en gång infunnit sig, så erinra dig den
outsägliga kärlek, varmed hon skötte och omfattade ditt
barn, och du skall rodna över din oädla självviskhet att så
där lämna henne i sticket, lämna henne att på egen hand
reda sig med von Gösses frieri och sin fars envishet,
medan du makligt besinnar om du skall göra dig den mödan
att plocka rosen, som växer vid din väg, eller likgiltigt
låta henne dofta för andra, för att sedan evigt ångra, att
du lät tiden fruktlöst gå förbi, då handling, anstod en
man bättre än dumt grubblande.
Emellertid har jag som din äldste och mest tillgivna
vän ansett mig pliktig, att en smula försöka hålla
händelserna tillbaka, medan du fattar ditt beslut. Bekant
med löjtnant U., vilken sedan badtiden i Strömstad
utgjort kammarjunkarens sällskapsbroder, fick jag, enligt
överenskommelse, underrättelse om von Gösses frieri
jämte en avskrift av det kostliga brev, som han i detta
ärende avsände till överstelöjtnanten. Det har märkbart
syskontycke med de utvalda verser, han i somras ägnade
sitt hjärtas ideal och dem du torde erinra dig, att jag en
gång citerade för dig. Vad brevet vidkommer, sänder jag
dig det här innelyckt, likväl med förbehåll att oförtövat
få det tillbaka, ty du bör inse att, med mitt sinne för
skönlitteratur, det vore en förlust att bliva av med en
sådan godbit som Gösses friarebrev.
Men så rasande brevet kan vara, är frieriet dock ärligt
menat — och därför, då man på Tunefors icke hör av
dig, är det förlåtligt om kammarj unkaren gynnas
åtminstone av överstelöjtnanten. Och detta är i själva verket
även händelsen, vilket synes av svaret till von Gösse,
där det heter: »Jag vill icke dölja för herr
kammarjunkaren att min dotter icke för närvarande finner sig benä-
13 Skjutsgossen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
