Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om en glädjefull framtid, som, hon läste i Borgenstjernas
fridfulla drag.
»Gud låte dig aldrig få en sådan tvärvigg till man som
den där!» viskade Mina i Amelies öra, i det hon bjöd
henne grädde till den uppstekta gröten. »Nej, tacka vill
jag Lamm — han kan tala med folk!»
Men Amelie hade ej heller att säga Mina många ord i
dag. Lamms fästmö var dock ej nog skarpsynt för att
med fru Dressens öga märka orsaken till Amelies
tystlåtenhet.
Den småroliga komministerns haranger, medan
ölkannan gjorde sin rund kring laget, började slutligen
sätta liv i »de älskande tu», då fru Dressen fann för gott
att bryta upp.
Man tog avsked. Men under hemfärden började bägges
förstumning på nytt — och den fortfor hela den dagen
och likaså annandagen, ehuru, vad Borgenstjerna angick,
såväl överstelöjtnanten som hans fru på allt sätt gjorde
sig möda att underhålla sin gäst.
Men tredjedag-jul om morgonen vart beslut fattat att
bryta isen. »Jag är ju ingen narr», sade Borgenstjerna
till sig själv, »som älskar att förnöta tiden med suckar!
Jag önskar leva, medan jag lever. Jag skall höra om hon
vill bli min och om hon därjämte älskar mig nog för att
lämna sitt bifall till det förslag, som jag måste göra
henne.»
Och han uppsökte Amelie och hade ett långt, mycket
lång samtal med henne . . .
Men då Borgenstjerna själv önskar att tills vidare
hålla sina förslag hemliga, skulle det föga anstå hans
biograf att yppa dem. Vi kunna blott berätta att han
friade, fick ja och inställde sig därpå hos
överstelöjtnanten för att söka få laga fasta på sin egendom.
16 Skjutsgossen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
