- Project Runeberg -  Vindskuporna /
29

(1883) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ja men, och jag tror, att han ej förlorar vid att ses
på närmare håll.»

»Talade han med dig?»

»Ja, och dansade också. Men han har just ingen
intresserande konversation, så att i det fallet fruktar jag, att
han är lik våra andra herrar.»

Tänk om vår stackars ingeniör hört detta omdöme! Det
var väl att han ej hörde det, ty hade han det, skulle han
säkerligen vändt ryggen åt den goda staden och vår historia
dermed varit ändad. Men lyckligtvis, i samma ögonblick som
fröken Marie Louise framstälde sina slutsatser för modem,
sade Wiliam till sig sjelf: »Hon måtte väl ändå icke ha
kunnat undgår att anmärka det jag är af annat skrot och
korn, än de der dumhufvuna, som ville göra sig till om kring
henne?»

Gud ske lof för egenkärleken — gör den än mycket
ondt, så gör den också godt ibland.

»Jaså, du menar, att han är litet tafatt — kanske ovan
vid en bättre sällskapston?» frågade fru N.

»Nej, tafatt mente jag ej. Men han tycks vara, hvad
en man ofta nog blir, då han saknat bildadt
fruntimmers-umgänge, nemligen på en gång blyg och litet framfusig, »j

»Allt bättre och bättre!»

»Åtminstone», fortfor Wiliam, der han, utsträckt öfver
sängkarmen, i samspråket med sig sjelf blickade upp till
skuggspelet i grannkupan, »måste hon ha sett, att jagjefvat
i god societet!»

»Nämde han renskrifningen?» frågade modern.

»Nej, så grannlaga var han. Jag gaf likväl sjelf
honom en passande vink, så att han bör kunna förstå att
han när som helst kan tala vid oss.»

»Det gjorde du rätt i. Den der renskrifningen, som
man får draga ut i raderna, ger bra igen. Kanske kommer
han sjelf hit, efter som han ej skickat gossen se’n?»

»Han nämde visst något ditåt, när vi skildes vid
porten — men mamma vet hur vi ha det.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcvinds/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free