Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fatta sig. »Kära mitt barn, hvad är detta att taga så
häftigt — om det nu också är en främmande, hvarfore kan det
skrämma dig.»
Marie Louise vinkade endast med handen att modern
skulle lyssna. Det hviskades i Johannas kammare.
»Jag skall gå ut!» sade fru N.
Marie Louise fasthöll henne i ångest. Så förgingo ett
par förfärliga minuter. Men nu var det omöjligt att längre
uthärda: hon slet sig ur det förlamningstillstånd, som
be-mägtigat sig hennes lemmar och vacklade mot dörren, end
hon häftigt uppstötte.
Beredd på det värsta, såg hon blott framför sig en af
sina grannar, en beskedlig bonde, som tycktes öfverlägga med
Johanna.
»Kära nådig frun lilla», sade mannen, »här är inte lång
tid till beredelser, utan jag får väl säga utan företal, att jag
och kamraterna, som kört hem ved i dag, gud bättre så
visst, hittat löjtnanten mera död än lefvande. Han hade i
mörkningen, när han gick ur skogen, råkat hte å vägen och
rakat ner i stenbrottet vid Årstupen. Vi hörde ropet och
va’ honom snart på spåren. Men så tilltygad som han var
af stename, som rasat efter honom, kunde vi inte strax
bära’n hit.»
»Hvar är han, hvar är han?» stammade Marie Louise
likblek och ville ut.
»Stilla, stilla, kära frun lilla! Han skall snart vara här,
det har han också sjelf sagt till om, bara han nu först blir
lite omsedd inne i vår stuga» ....
Ett par timmar senare, då von Wallden blifvit omsedd
i sitt eget hem och den närboende läkaren tillkallad, yttrade
denne • till Marie Louise, som nu återfått sin fattning och,
sittande vid sin makes bädd, med orolig ömhet bevakade
hvarje hans rörelse: »Min goda fru von Wallden, jag skulle
endast dåra med ett falskt hopp, om jag sade att här fins
något. Men mot morgonen, om jag icke alltför mycket
bedrager mig, skall han återkomma till redigt medvetande.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
