Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att Wiliams besök, ehuru med passande mellanrum,
förnyades, faller af sig sjelft.
Åter satt Marie Louise och färgläde kartor, åter stod
Wiliam bakom hennes stol, följande med uppmärksamhet
hvaije rörelse af hennes hand. Och råkade hon att vid
någon tillfällig fråga vända hufvudet, mötte hon en blick,
som, i trots af enkedrägten, jagade blodet upp på hennes
kinder. Men då Wiliam kände sig ertappad på dessa
blickar, hvilka ännu kunde anses som kontraband, förebar han
alltid göromål och skyndade hem till sitt. Han var så rädd
att ge Marie Louise anledning att beklaga sig öfver
bristande grannlagenhet.
»De der trägna visiterna», hette det nu bland
stadsda-merna, »börja verkligen bli misstänkta, men han kan väl icke
vara så alldeles renons på förstånd, vår hederlige och
förträfflige ingeniör, att han allvarsamt fäster sina blickar på det
minsta föremålet, då han kan göra sig säkert hopp om de
bästa partier i staden!»
»Åh nej, åh nej», tröstade sig de värda damerna sjelfva,
»det är bara mensklighet, ren mensklighet, emedan han vill
efterhärma oss! Hvem vet ej, att hon aldrig bättre behöft
att få färglägga kartor än nu.»
Men rådmanskan nöp sin lille ingeniör i kinden och
sade: »Akta dig bara, du, och spring inte åstad i ogjordt
väder — kom i håg, det är långt tills året är slut... visst
du det, min herre!»
Wiliam svarade i samma skämtsamma ton: »När
enk-året är slut, gifter sig enka, men har moster Greta hört
hvad tid lagen stadgar för åhörandet af nytt frieri?»
»Din skälm — lagen har ej kunnat tänka på allt heller.
Men finge jag göra en lag, så skulle frieriet och bröllopet
alltid gå steg i steg efter hvarandra, ty hemliga förlofningar
ha aldrig varit i min väg.»
»Det skulle vara så mycket mer i min», sade Wiliam,
»men nöden har ingen lag: i april reser jag åt landet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
