Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sanningens Vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[8 BANNINGENS VÄGAR.
du kunde förtälja mig, om du icke vore ett stackars
stumt djur. Men du ligger så stilla, du ser så sorgset
pà mig med dina kära, kloka ögon. Man har slagit
dig, du blöder. Hvar är då din herre, som inte kunnat
försvara dig?
(Reser sig upp med hunden i sina annar, smekande den.)
Zigenaren.
Kom då. Hur länge skall du uppehålla oss med
ditt joller. Gif hit hunden skall jag gifva honom
nådestöten.
SPERANZA (griper zigenaren om
armen, då denne räcker ut
den för att gripa hunden).
Det gör du inte, Gilbertos! Du säger det för att
skrämma mig, men du gör det inte.
[Älfvornas sång höres bakom scenen, Speranza lyssnar.
Det har under tiden blifvit skymning.)
Gå före ni — man kallar på mig, jag kommer
strax efter.
Zigenaren.
Hvem kallar på dig?
Speranza.
Mina skyddsandar. Gå, gå!
(Zigenarna försvinna i skogen till höger. Älfvorna komma
fram ur skogen till vänster, sjungande och lägra sig kiing
brunnen.)
ÄLFDROTTNINGEN.
Ändtligen äro människorna borta från detta vart
älsklingsställe, så att vi kunna få hvila ut ett
ögonblick. Speranza!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
