Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sanningens Vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRDE AKTEN.
69
sätta teorierna i handling. Du har af sanningssökandet
bara tagit det positiva elementet och du har aldrig
velat inse att dess innersta väsende är och blir tviflet.
Salvator.
Och är då inte lyckan det yttersta målet för allt
i lifvet, också för sanningssökandet? Å, Vera, när
skola vi ha rätt att vara lyckliga, vi två?
Vera.
Aldrig, min vän.
Salvator.
Du älskar mig och du har aldrig känt en stunds
verklig, hel lycka i mina armar?
Vera.
Jo, jo — men midt upp i den högsta lycka
kommer det öfver mig detta begär att sönderplocka bit
för bit vår känslas blomma. Jag försöker liksom att
se dig in i själens innersta skrymslen för att upptäcka
om du nu också verkligen är helt, med hvarje tanke
min. Och jag känner mig själf på pulsen och räknar
hjärtslagen för att se om min hängifvenhet är så
absolut, som jag ville att. den skulle vara. Och då.
finner jag vanligtvis med förskräckelse, att hvarken
du älskar mig eller jag dig.
Salvator.
Finns det då en annan, som du kunde älska mer
än mig?
Vera.
En annan — nej – för mig finns ingen annan.
Men det synes mig att jag liksom inte kan hänge mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
