Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sanningens Vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE AKTEN.
95
Den gamle.
Ja, man påstår det. Jag vill uppriktigt bekänna,
att jag inte har läst Dante, liksom jag öfver hufvud
taget sällan läser den litteraturen som handlar om
mig själf .och de mina, ty jag finner att den gör oss
aldrig rättvisa.
Vera (äfven lågt, ängsligt).
Men jag såg inte den ryktbara inskriften öfver
porten, som Dante talar om.
Den gamle.
Ja, det ska du inte fästa dig så noga vid. Det
är nu snart sex hundra år sedan dess. Tror du vi ä’ så
konservativa på det här stället, att allt blir sig likt
genom sekler. Den porten Dante talar om har blifvit
ombyggd många gånger, och nu för tiden sätter man
inte mer sådana där patetiska skyltar på portarna.
Inte må du tro att de som komma hit ha sinne för
att läsa poesi i ett sådant ögonblick.
Vera (lågt till Salvator).
Hvad denna hånfulla ton skär mig in i själen.
Jag vet inte nu mer hvad jag skall tro om honom,
han får något så frånstötande ibland.
Salvator.
Det är just hans sanna öfverlägsenhet. Ville du
kanske att sanningssökandets upphofsman skulle vara
en godmodig borgare?
Vera.
Han är dock icke den jag tänkt mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
