Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Ammas Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN A MM \S UISTciUI \.
Midt upp i denna plågsamma väntan och
spänning, som jag kanske kände lika intensivt som hon
— jag ryckte till för hvarje ringning på portklockan
lika mycket som hon — förnekade sig dock icke det
sydländska naturbarnets lätta och skiftande lynne.
Jag ser henne ännu för mig, hur hon, då vi
skämtsamt yttrade, att hennes man kanske tagit sig en
annan hustru, som han nu ej hade lust att lämna så
plötsligt, med lekfullt, kattlikt behag, böjde ett knä på
golfvet, knäppte händerna och sade: och då säger
jag: Dio benedica! (Gud välsigna.) Då låter jag den
nya hustrun göra allt arbete och jag sätter mig ned
och kommenderar.
Men om han kanske vill att du skall göra allt
arbete och hon skall kommendera, invände jag.
Nej, svarade hon nu, mycket allvarsamt. Det
kan då aldrig bli tal om, ty jag är ändå alltid den
lagliga husmodern.
Framemot kvällen denna dag blef hon emellertid
mycket orolig. Den nya amman hade vägrat att
vidare gifva ifrån sig baby till henne, ty hon fruktade
att i så fall äfven hennes mjölk kunde gå tillbaka.
Hvad skall jag göra, hvad skall jag göra! Säg
mig det ni, signora! utbrast den stackars Caterina.
Om jag nu mister den smula mjölk jag har kvar, så
att jag icke ens kan föda mitt eget barn, utan måste
betala amma för det, då är det bättre jag går och
kastar mig ned för balkongen strax.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
