Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Ammas Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 I \ IMMAS HISTORIA.
något mer öppenhjärtig, och då Caterina berättade,
hur hon gjort allt för att åtminstone bevara sin mjölk
för sin egen lilla, sade han: ja, åt kattorna kan du
gifva di, om du vill, men åt ingen annan.
Och nu kom förklaringen. Den lilla var död
redan för ett par månader sedan. Hon hade dött
kort efter sedan han skrifvit och omtalat, att hon
varit sjuk, men han både ej vågat skrifva därom till
hustrun af fruktan att hennes sorg kunde skada
hennes mjölk. Han hade blifvit så förtviflad vid
underrättelsen om den lillas död, att han strax begifvit sig
till fots till den flera mil därifrån belägna byn, där
han inackorderat henne, för att ställa den hustru till
ansvar, som haft henne i sin vård, och han hade där
ställt till ett sådant uppträde, farit ut i sådana
hotelser, att han höll på att bli arresterad.
Stackars Caterina! Alltid skall jag vara olycklig,
sade hon. Jag har lämnat mitt hem och min lilla
för att förtjäna mig några soldi. Och så skulle jag
mista både det ena och det andra.
Rörande var hennes afsked från hennes dibarn.
Hennes sorg att skiljas från detta var nästan lika
stor som öfver det eg/ia barnets död. Hon bad
upprepade gånger att hon skulle få hans porträtt så snart
det blefve taget. »Han skall glömma mig, men jag
skall aldrig glömma honom.»
Visserligen förstod hon också att skaffa sig mera
materiella minnen af honom.
Så barnsligt bevekliga voro hennes böner och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
