Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trång Horisont - I. Helg- och vårstämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 TRÅNG HORISON C.
Men sedan denna nu länge kastat sina tankar
hit och dit, stannade hon ändtligen vid ett beslut.
Hon skulle gå till doktorns och höra efter om ej
flickorna där kunde ha lust att gå ut lite. Hon kände
dem visserligen blott obetydligt, ty de voro just
hemkomna från en helpension, där de varit i flera år,
och de voro dessutom mycket yngre än hon, blott
sexton, sjutton år, under det hon var »nyss fyllda»
tjuguåtta. Under de senare åren hade Antonia alltid
»nyss fyllt» det sista årtalet ända tills det andra kom
mycket nära. Det var allt för hårdt att bli gammal
till på köpet medan man gick och väntade på något,
som kunde kallas för att lefva.
Hon tog på sig sin gamla sammetshatt, som blifvit
upprustad i fjol, så att den nu var ganska modern,
men som hon dock alltid tyckt missklädde henne så,
att hon blef beklämd till mods hvar gång hon fick
den på. Å, när skulle hon en gång få en ny hatt!
Och paletån med svarta kattskinnsbrämet. Under
de mörka vinterdagarna var den icke så illa, men nu
i solljuset såg man hur nött den begynte bli på sidorna.
Och så var den så löjligt snäf baktill nu när det var
modernt med turnyr, och det förargade henne, ty hon
trodde, att när turnyren rikligt käckt svängde ut, såg
hennes midja så smärt ut bakifrån.
Handskar! ja, hon hade ju ett par nya, men om
hon tog dem nu, skulle hon kanske vara utan sedan
till sommaren, när brunnsgästerna kommo. Hon mol
stod frestelsen och drog med motvilja på sig sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
