- Project Runeberg -  Efterlämnade skrifter / II. Ur lifvet. (sista samlingen.) /
14

(1893) Author: Anne Charlotte Leffler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trång Horisont - I. Helg- och vårstämningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I-I THÅNi! HORISONT.

hon skulle alltid svärma för någon, men så gick henne
också allting så till hjärtat, och hon skaffade sig bara
sorger. Nej, Agda hon var nöjd, om hon bara finge
ha lite roligt, medan hon var ung. Hon frågade sig
för om lifvet vid brunnen, om dans-soaréerna,
utflykterna, krocketpartierna, konserterna.

På somrarna kan här väl vara drägligt nog, sade
hon. Men om vintern skulle jag aldrig stå ut här.

Bli ni då inte hemma nu på allvar? frågade
Antonia och hjärtat sjönk redan inom henne vid tanken
på att äfven denna nya utsikt till en anknytning skulle
beröfvas henne.

En af oss får väl lof att bli hemma. Men jag
hoppas att Ninette — jag kan inte hålla ut.

Ja, er mor behöfver naturligtvis någon af er
hemma — med så många småbarn.

Det är inte för mammas skull — hon är så god,
hon vill bara, att vi ska ha det bra. Men för
mormor – hon måste alltid ha sällskap — och hon är
så fordrande, hon tänker bara på sig själf.

Detta sista slapp ur henne ofrivilligt och hon
rättade sig genast väluppfostrad! till: det är svårt
förstås, för gammalt folk, som inte kan sysselsätta sig
själfva. Men nog är det också hårdt, när man är
ung, att bara behöfva lefva för andra. Jag kan få
vara så mycket jag vill hos min tant i Stockholm,
och där rår man sig själf och har roligt jämt.

De hörde nu högljudda röster före sig på
kanalhanken, och när de svängde om ett hörn sågo de två

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:57:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efterlamna/2/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free