Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trång Horisont - V. Födelsedagsfest på Rosenlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-J2 TRÅNG HORISONT.
Det fattas »blott» känsla i föredraget. Var det
icke det samnia som att säga att det fattas allt? Ty
hvad betydde röst, metod, dramatiskt uttryckssätt emot
detta enda! Denna kritik sårade så mycket djupare,
som hon själf hade en inre aning om denna brist.
Ingen hade sagt henne det förr — hennes väg liade
hittills gått fram genom idel triumfer. Hennes lärare
såväl som alla, hvilka hörde henne i sällskapslifvet,
hade ju alltid blott bedömt henne som den begåfvade
dilettanten – den rike mannens dotter, hvars talang
var en prydnad jämförlig med skönhet och juveler.
Grefvinnans kritik var den första stämma, som nådde
henne från den yttre världen, hvilken stod utanför den
slutna krets inom hvilken hon hittills rört sig — det
var en stämma från den publik, som betalar sin
konstnjutning och därför har rätt att vara fordringsfull —
det var också en stämma från det allvarliga, stränga
lifvet, som fordrar mer än det ger. Olga kände
in-stinktlikt, att grefvinnan ej skulle kritiserat henne så,
om hon ej vetat att hon ville bli konstnärinna på
allvar. Hon hade redan anlagt en annan måttstock vid
bedömandet än den vanliga salongsmässiga. Och Olgas
hela ömtåliga konstnärssjäl, närd af öfverdrifvet och
okritiskt beröm, bäfvade samman vid denna lilla
förkänsla af de strider, hennes nya bana öppnade för
henne. För första gången genomilades hon af ett
brännande tvifvel: om hon ej skulle lyckas? Om, trots
allt, något väsentligt, själfva den stora konstens
djupaste lifsvillkor, skulle felas henne! Hvad så!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
