Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trång Horisont - VIII. Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 2 TRÅN»! HORISONT.
Att ro? I hvit sidenklädning? anmärkte grefven.
Än sen - när jag har lust alt göra galenskaper,
gör jag dem aldrig till hälften. Att. uppoffra en
klädning är då det minsta. Jag kan vara i stånd att offra
hela min framtid, för att få tillfredsställa ett
ögonblicks infall.
Edvard hade hört dessa växlade repliker och gick,
djupt sårad, att gömma sig i den mörkaste delen af
parken. För denna så underligt hjärtlösa syster skulle
han således nu offra sin unga lycka, sin veka, känsliga,
lidelsefullt hängifna fästmö.
Men han hade ej hört grefvens halfhöga svar på
Olgas sista replik: Jag är alldeles förtjust öfver att
höra er säga det, eftersom ögonblickets infall nu tyckes
vara gynnsamt för mig.
Han hjälpte henne att svepa schalen omkring
hennes bara axlar och hals och kysste hennes arm
genom den tunna gasen, som täckte den. Det gick
en häftig darrning genom henne vid detta vidrörande,
hon slöt ögonen och utan motstånd lät hon honom
omfamna sig.
Vid hemfärden i vagnen meddelade Olga de andra,
att hon afstått från att. resa. De trodde, att det var
emedan hon begynt fatta intresse för grefven. Modern
förundrade sig öfver sin dotters lättsinne, men var
glad öfver, att hon pä detta sätt skulle komma ifrån den
andra historien. Hvem vet, den unge grefven kunde
ju vara ett mycket passande parli? Edvard gladde
sig åt att ej behöfva resa, att kunna återförsona 81g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
