Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre Berättelser - Giftermål af tycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFTERMÅL AF TYCKE
små kullornas brandgula koltar — hvilken käck och
munter lek med färger under björkarnas silfverton!
Männen i svarta långrockar, som slå dem på hälarna,
likna katolska seminarister i ett brokigt karnavalståg.
Men kvinnorna i sina bjärta dräkter se dock lika
högtidliga ut som männen i sina långrockar. Ty nu genljuder
luften af klockringningen från den underliga, gamla
träklockstapeln på kyrkbacken. Och från prästgården
kommer i detsamma en ännu mer högtidlig skara.
I spetsen klockaren och prästen, därefter ett helt
brudfölje.
Bruden är så öfvertäckt med grannlåter, att hela
socknen måtte släppt till sina prydnader — dock ser
man ej hvarken på hennes dräkt eller de andras de
gammaldags vackra silfversmyckena med kulörta stenar
— dessa äro alla sålda till kringresande uppköpare,
och moderna tenn- och nickelsmycken ha fått
ersätta dem.
Bruden går naturligtvis sedesamt med nedslagna
ögon.
Hon har ett trindt ansikte med mycket röda
kinder, en något trutande, barnslig, kysstäck mun, stora,
blå, litet dumma och dufvofromma ögon. På den
psalmbok, hon bär i handen, och som är bunden i
hvitt pergament, står i guldbokstäfver den traditionella
inskriften på denna brudgummens bröllopsgåfva: Med
Gud och dig trolofvar jag mig.
Brudgummen — liksom bruden i sin första
ungdom — förefaller äfven han nästan för oskyldig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
