Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre Berättelser - Giftermål af tycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I v4 ÜIFTKRMÅL AF TYCKE.
Lugna er, stackars kryp. Vi ska into bli här
längre och ligga andra till last. Vi ska laga vi få
komma hem igen till våran far. Det är den enda vi
ha att hålla oss till, här ä’ vi främlingar, vi. Men
det är rätt åt oss, då vi velat sätta oss upp mot vår
egen, snälla far, som är den ende i världen, som menar
det. riktigt väl med oss.
Nu blefvo flickorna lite häpna, då de sågo systerns
sinnesrörelse. Så illa hade de inte menat, visst fick
hon vara kvar, om hon ville, och visst skulle de
hjälpa henne också, det hade de redan lofvat mor,
men de tyckte bara hon borde veta, att det inte var
deras skyldighet, då hon hade andra, som borde sörja
för henne.
Men Emerentia hörde ingenting i sin häftiga
sinnesrörelse. Med barnen i armarna störtade hon in i
.storstugan till föräldrarna, som redan somnat, väckte
dem och förklarade, att hon ville resa strax. Efter
många öfvertalningar fick dock modern henne att
lägga sig hos henne i det stora sängskåpet med
bägge barnen, i det fadern afstod sin plats åt dem,
och hon snyftade sig slutligen till sömns vid moderns
bröst.
Denna försökte dock ej förmå henne att stanna
längre, då hon följande morgon bad fadern om skjuts
tillbaka till sitt hem. Hon kände allt för väl sin
vanmakt gentemot döttrarna och hade just legal och
funderat på, hur hon skulle bli af med den gifta dottern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
