Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet af “Væ Victis“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
min klinik, jag blir docent vid universitetet. . . Hvad
vi ska bli lyckliga, Mascha! . ..
Sittande bredvid henne, med armen om hennes
lif, och kännande, hur hela hennes varelse skälfde
under hans omfamning, erfor Alexej Stepanovitsch
en ovanlig ömhet för Mascha. Hon var honom
obe-skrifligt kär och dyrbar i detta ögonblick. Hon å
sin sida tryckte sig tätt, tätt intill honom, insög hans
ord och var så fullständigt genomträngd af en känsla
af djup, outsäglig lycka, att icke ens själfva skilsmässan
skrämde henne.
Det knackade på dörren. De unga tu hade nätt
och jämt hunnit fara ifrån hvarandra och taga på sig
en något så när likgiltig min, då Oserof inträdde i
rummet. Både Alexej Stepanovitsch och Mascha voro
af princip emot långa förlofningar. »Ingenting kan
vara löjligare än att sätta på sig etiketten ’fästman’
eller fästmö’ och stoltsera omkring med den till alla
gamla mamsellers afund och förbittring,» menade de
bägge två. Därför hade de beslutat, att först vid
Alexej Stepanovitschs återkomst från utlandet
till-kännagifva sin afsikt att träda i ett »heligt äkta
förbund» och detta först några dagar före
bröllopet. Naturligtvis hade de flesta af deras bekanta
redan börjat märka att den gamla vänskapen mellan
Alexej Stepanovitsch och Mascha på sista tiden fått
en betydligt ömmare anstrykning. Åtskilliga
förmodanden och gissningar cirkulerade, ehuru ännu
ingen visste något bestämdt. Därför var närvaron af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
