Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fragment ur en roman från Rivieran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyckte hon, att det var synd att så hastigt fara förbi
alla dessa vackra platser, som hon kanske aldrig
mera i sitt lif skulle få se, och hon kände lust att
begagna sig af att hennes biljett gällde tio dagar, samt
stanna i Luzern. Men vid tanken att ensam vistas
midt i all denna is och snö. bland dessa väldiga
stenblock, som trängde sig in på henne från alla håll, kände
hon sig hemsk till mods och beslöt att fortsätta resan,
utan att stanna. Fram mot aftonen voro hennes
synnerver så uttröttade af de många växlande intryck,
som de oafbrutet mottagit under dagens lopp, att hon
fick en förfärlig hufvudvärk och icke längre orkade
förvåna sig öfver något. Därför gjorde själfva färden
genom Sankt-Gotthardstunneln ringa intryck på henne.
Den första anblicken af Italien var också en
missräkning. Lugano, Como — dessa namn framkallade
ofrivilligt i hennes fantasi taflor af varm sommarsol
och yppig växtlighet — 1111 såg hon i stället framför
sig en upprörd, blyfärgad sjö, nakna träd, snöfyllda
dalgångar och berg, insvepta i en kall, grå dimma.
Kölden fortfor ända till Genua. Det var redan
nära midnatt, när Marja Nikolajevna ankom till denna
stad; tåget gick icke längre, och hon var med eller
mot sin vilja tvungen att öfvernatta där. Så fort hon
kom ur kupén, omgafs hon af en svärm svarthåriga,
svartmuskiga bärare, som alla försökte bemäktiga sig
hennes bagage och skreko något obegripligt åt henne.
Ehuru Marja Nikolajevna läst en smula italienska,
var det henne omöjligt att fatta, hvad dessa män-
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
