| 130 |
Lilla vän, som högt där far,
vingad, munter, lätt och snar,
skynda, skynda hit,
lär mig med all flit
äkta sångarnit! --
Kan du ej, så kan nog ingen.
Vill du aldrig lära ut
all din tillförsikt till slut,
när i kuslig natt,
jagad, skrämd och matt,
du dig ensam satt
med din stumma näbb i vingen?
