Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grymt och ochristligt, att låta en yngling begynna sitt
inträde i verlden genom en mened»[1].
Äfven vid Akademien grep honom i början längtan till
de strida elfverna i hans hembygds dalar, och ofta vid
återkomsten till universitetsstaden, efter en under mellanterminen
tillbragt glad vistelse i hemmet, beklagar han sig i bref till
sine anhörige öfver det tråkiga Upsala. Han saknade skog
och vatten och, i stället för emot horizonten blånande
höjder, såg han från sitt vindskammarfenster ett tegeltak.
När han under sommarferierne var hemma på besök, var
det annat lif. Då älskade han att med en bok i handen
ligga i skuggan af den stora lönnen på sin faders gård,
eller ock att vara ute i skog och mark, än ströfvande
omkring i den vackra Ransätershöjden, än klättrande opp
för de branta klipporna vid Ransjöns stränder. Det var
denna friska känsla för den vilda naturens fägring, som
sedermera med oförminskad liflighet bibehöll sig i hans
själ under alla lifvets skiften. Men det var ej blott
naturen, som ingaf honom denna hemlängtan, det var
menniskor, för honom kära och för hvilka han var kär, bland
hvilkas krets han framlefvat sin första ungdoms glada
dagar. I det gästfria hemmet var bland ungdomen ett
muntert lif med dans och musik. »Det var ingen själlös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
