Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmåga på ämnen, som med vår lycksalighet hafva, om
ej ett större, dock närmare och genare samband.» Vid
nedskrifvandet af dessa ord anade han ej att han sjelf
skulle blifva ett sådant undantag.
Sedan han blef student öfvergafs denna framtidsplan, som
måhända ej heller var annat än ett ungdomligt hugskott. Hans
studier togo, som sagdt är, en helt annan rigtning. Så väl
af egen böjelse, som på sin fars och kapten Rappholts inrådan,
studerade han till den philosophiska graden. Han hade
för högt begrepp om bildning, för att ej skilja skenet
deraf ifrån väsendet, och för honom visade sig lika
mycket det falska skenet af grundlighet eller akademiskt
pedanteri, som den brådskande ytligheten, såsom en
vidrighet. I förra afseendet framställde han de akademiska
disputationerna, såsom exempel. Det heter nemligen i ett
af hans bref från Upsala: »Onsdagar och Lördagar är nu
här alltid disputationer; mitt ovana och af fördomar ej
skämda öra kan aldrig vänja sig vid det löjliga i dessa
uppträden. Den dödande monotonien, de dumma
oppositionerna och framför allt de vämjeliga titlarne och
orationerna vittna om ett barbari, som ännu skall bli ämne till
åtlöje för kommande sekler.» Han tillägger i afseende på
det då rådande examensväsendet följande, som äfven med
skäl kan ega sin tillämpning på vår tid. »I allmänhet ega
de få grundliga kunskaper, som komma hit endast för att
i största hast fullgöra en examen, som är nödvändig för
den okunnige, att få en skylt, hvilken visar hvad
innanföre — icke finnes, och för den upplyste att få sina
kunskaper stämplade i en viss form, utom hvilken de
skulle gälla för kontraband. De läsa för att för
ögonblicket kunna och ej för att sedermera deraf draga nytta.
För att få berömliga videtur läser den brådskande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
