- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Första bandet /
XXXVI

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att han älskade sitt fädernesland med hela sin lågande själ?
Dess minnen, dess ära, dess framtid, dess väl
uppenbarade sig alltid med lika klarhet för hans inre öga. För
denna kärlek skulle han hafva uppoffrat allt. »Svenska
nationen — har han en gång sagt — är min första och sista
älskarinna«. — Ehuru stolt, tänkte han ganska ringa om
sin egen person; det var den sak, hvaraf han var
öfverväldigad, som gälde för honom allt. I afseende på andra
var åter hans valspråk: att låta allt gälla hvad det kan
gälla. Han lefde ock ständigt i den föreställningen, att
efter sin död snart nog blifva öfverträffad både som
patriot och historieskrifvare. Deri hade han sin lust och
sin fröjd. — En sida af hans personlighet var ock hans
medfödda optimism. Han ville ej allenast se allting ljust,
han såg det verkligen så med sitt inre öga, hvilket spridde
glans öfver allt hvad som omgaf honom.

Som yngre och i sina manna-år var han vanligtvis
tyst och nästan helt och hållet inbegripen i sina egna
studier och betraktelser. Det besvärade honom, om han
uppmanades att yttra sin tanka, och det hände ej
sällan att han då förifrade sig och i sina generella
yttranden sköt öfver målet. Fick han vara i fred, läsa, tänka
och skrifva, skulle man knappast vetat att han funnits i
huset, om ej stundom fortepianot förrådt hans närvaro.
Många gånger kunde han derpå spela om tre eller fyra
takter under en hel timmas tid. Han förklarade, att dessa
upprepade entoniga ljud voro för honom det bästa medlet
att lösa problemer i vigtigare ämnen. När han hade
något strängt tankearbete, hörde man honom ofta för sig
sjelf upprepa afbrutna meningar på Engelska eller Latin.
Som äldre blef han mera meddelsam i afseende på sina
arbeten, och isynnerhet efter 1838, då han bland sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-1/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free