Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
fördrag mellan likar grundade samhälle. Frågar man efter
det enklaste exemplet på ett sådant, så är det Häradet
(Hundarit). Detta känna vi redan såsom ett genom
krigskamratskap och troligen äfven genom slägtskap50 gifvet
förbund; men det var eller blef, genom utvidgande af
det gemensamma försvaret från krigs- till fredstid, äfven
ett civilt förbund. Ännu bibehåller det i många
afseenden denna karakter, ehuru en mera utbildad styrelse föga
gynnat den och försummat att göra den till allt hvad den
kunde bli, mer älskande andra indelningar af folket, som
påminna om embetsmanna-myndighet, än denna
ursprungliga, som helt och hållet hvilar på den gamla
folkfrihetens grund. — Ännu, säger jag, bibehåller häradet i
många mål karakteren af ett eget samhälle genom
gemensamma hjelpsamhetspligter (t. ex. till en väg och bro) —
på flera ställen genom gemensam egendom
(härads-allmän-ning) och öfverallt genom en gemensam häradets rätt.
Märkligast är i detta hänseendet häradets i Svensk lag
väl kända andel af böter (i dråp- och såramål). Ty
böter voro försoning. Hvarföre skulle nu för bruten fred
ej endast den förolämpade och hans anhörige utan äfven
häradet försonas, om ej det ansett sig förolämpadt i hvarje
dess medlems förolämpning, om det ej således verkligen
varit en borgerlig förening? Men denna häradets andel i
sakören är ej blott hos oss så gammal, som de första
rättsbegreppen i allmänhet; den finnes redan
tillkännagifver» , såsom en Germanisk sed, hos Tacitus". Ett lika
tydligt bevis på häradets ursprungliga egenskap af en
egen republik innebår det gamla Nordiska stadgande, att
en fredsbrytare först blef fredlös endast inom häradet, och
ej vidare". Svarade han ej för häradstinget, då först
£. G. Geijers Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 1 Band. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
