- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Första bandet /
35

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

viljan, hvars organer de blott skulle vara. De kallades
Lagmän, och voro ej konungens utan folkets embetsmän,
af och ur hvilket de valdes ", hvars talan de inför
konungen på nationalförsamlingen förde, och i hvars namn de
gäfvo rösterna vid konungavalen. Liksom lagmannen
trädt i fylkeskonungens, så trädde i häradskonungens
ställe Häradshöfdingen, äfvenledes ursprungligen af sjelfva
folket väld. Den sednare förde ordet på häradstinget,
den förre på landstinget, och hela förhållandet visar, att,
om äfven deras befattning var mer egentligt juridisk, de
likväl i allmänhet haft första ordet i de offentliga
angelägenheter, som på en sådan folkets sammankomst kunde
förekomma, och således varit de smärre förbundens
chefer". Befalla kunde de ej utan med folket, likså litet
som döma. Deras lefvande lagbok var alla fria männers
minne, deras hela makt folkets samtycke och beslut.
Allt detta användes äfven på konungamakten. Konungen,
en gång väld, hyllades ej förr än han uttryckligen
bekräftat förbundens lagar, och man ansåg sig hos oss å
båda sidor så litet säker innan detta skett, att ömsesidig
gisslan gafs En gång hyllad och i regementet, regerade
lian ej utan, mindre mot, utan i all mening med folket
gemensamt, hvars på nationalförsamlingarne med honom
öfverenskomna beslut voro gränsorna för hans makt
och utom dessa gränsor egde hvarje fri att med honom
handla som man emot man, eller stod ej vidare till
honom i något lagligt underdånighets-förhållandeDet är
klart, att man blott behöfver i denna samhällsförfattning
utplåna konunganamnet, för att igenkänna den såsom rent
republikansk, och såsom sådan visar den sig äfven i det
från Skandinavien koloniserade Island, der lagmannen var
högsta värdigheten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-1/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free