Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
borgerskapets försvar88. Man ser lätt, huru detta
sammanhänger med den gamla Germaniska grundsatsen, att
hvar man skulle ega ett försvar, sitt eget inom ett
förbund, eller en herres. Då efter den fordna
häradsfrihetens undergång nu först i städerna åter fria förbund,
ehuru af annan art, funnos, så kan man utan svårighet
föreställa sig, hvilket försvar af den förtryckta mängden
skulle föredragas, och hvilken hop af missnöjda från
landet borde trängas till städerna, inom hvars murar friheten
vinkade. Och denna frihetsrätt skulle i detta afseende
yttra så mycket betydligare verkningar, som städerna
utsträckte den till det omkringliggande landet, genom
antagandet af utborgare (Pfalbürger)80, hvilka, ehuru utom
staden boende, dock lades under stadsrätt. Allt detta
retade till våld och gjorde näfrätten mest herrskande just
i de samma århundraden, då genom städernas uppkomst
borgerlig frihet grundades. — Dessa yttre anledningar till
ovilja mellan adel och borgare hänvisa dock blott på en
hufvudsaklig inre skiljaktighet, hvilket ej blott i dessa
tecken, utan i lag och sed, i författning, i egendom, i
göromål, i nöjen80, i allt röjde sig och uppenbarade, att
motsatta samhällsprinciper i dessa begge stånd voro
verksamma och med hvarandra i strid. Af detta fiendtliga
förhållande vilje vi här blott anmärka en vigtig följd,
nemligen att städernas frihet nödgades, ehuru fredlig till
sitt ändamål, dock blifva en beväpnad frihet. Men
ingenting knyter så föreningar som ett gemensamt länge
fortsatt lifligt försvar, och ingenting bidrager så att jemna
rättigheterna mellan de förbundne. Man finner från
början i städerna häruti en stor olikhet. Öfverallt se vi
Patricier — slägter, hvilkas medlemmar ensamme hade full
borgarrätt, uteslutande anspråk på rådsvärdighet och sty-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
