Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
dalismens region. Ty här var sjelfva egendomen, såsom
vi sett, ej representativ och af en allmän natur (liksom
penningen), utan personlig; hela bildningen dessutom
genom feodal-systemets krigiska natur beräknad på
utvecklingen af personliga företräden, och utan behof af tredje
ståndets kompletterings-system i detta afseende; hvarföre
ock feodalismen ej kände egentligen annan borgerlig
beteckning än den af man, i ordets odelade bemärkelse.
Men personligheten kan blott representeras af personen
sjelf. — Så kan betraktelsen af författningens historia lära
oss, hvarföre det representativa systemet, utgånget ur
borgareståndet, derigenom blifvit det tredje ståndets egna
system; hvarföre detta åter ej kunde ega rum inom den
samhällsklass, som är grundad på politisk personlighet,
och hvarföre i allmänhet adelsmannen för staten gällde i
och genom sin person, — borgaren åter blott i massa och
såsom representant af denna.
Och här låg nyckeln till det oinskränkta väldet, så
snart den personligt gällande klassen i samhället upphörde
att vara dess motvigt, och dermed tillika den opposition
mot adeln, som underhållit borgrarnes republikanska anda,
förlorade sin mening och kraft. Ett omedelbart
förhållande uppstod emellan tredje ståndet och konungamakten,
af alla det mest gynnande för denna makts utvidgande
utöfver hvarje gräns. Ty med slocknandet af den lifliga
samfunds-anda, som förband borgaren med sina likar till
ett republikanskt helt, med de sjelfständiga
korporationernas försvagande, var han som enskild man och undersåte
lemnad i konungamaktens hand. Men ingen konungamakt
aktade borgaren såsom person, emedan han i sig sjelf
saknade politisk personlighet. Han blef för högsta
makten ett slags abstraktion100, ett penningevärde, cn viss summa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
