Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Äfven sedan den ofantliga makt, som lyckan
tillsammangift och hopat i Carl V:s hand, syntes böra ge politiken
mer omfattning och större ändamål, sedan derigenom den
rivalitet emellan Österrikiska huset och Frankrike var
grundlagd, som sedan genomgår hela nyare historien; med
huru föga skäl lägger man in i denna strids början alla
en sednare statskonsts betydelser! Eller hvem kan neka,
att den så långvariga, så berömda striden emellan Carl
V och Frans I börjades mer af personliga och tillfälliga,
än politiska skäl, fortsattes af personlig förbittring, och
slutade utan att ens ha gifvit ett resultat angående det
jemförelsevis obetydliga Majland, som dock var
hufvudföremålet för en mer än tjuguårig kamp? Man ser väl
ofta menskliga företag ha de vigtigaste följder, fast dessa
följder ej äro desamma, som upphofsmännen haft för
ögonen, utan ofta helt andra. Men denna följdernas
fruktbarhet, äfven om det närmaste ändamålet misslyckas,
gäller isynnerhet om de yttre förändringar, som tillika äro
inre förändringar i folkslagens tänkesätt, tro och seder,
och om de händelser, i hvilka ett stort menskligt eller
nationelt intresse tillika griper in, och är den osynliga
makt, som upphöjer dem öfver all enskild beräkning.
Hvarest ett sådant intresse fattas (och det fattas nästan
helt och hållet i den Europeiska politikens preludier,
hvartill ock Carls och hans rivals strider höra), hvarest blott
furstarne och ej tillika nationerna äro i fråga, der är
all strid i sig sjelf omärkvärdig, och har från tidens
början blott gifvit nytt skäl till användning af ordspråket:
hvad konungarne förskylla, få folken betala. (Qvidqvid
delirant Reges, plectuntur Achivi).
Af furstarnes större makt, huru också använd, följde
dock sjelfmant ett större sammanhang emellan staterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
