- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Första bandet /
106

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

afgörandet af tvänne stora religionspartiers anspråk, måste
taga sin tillflykt till de allmänna reglorna af ömsesidig
rättvisa ooh billighet. Af en praktisk folkrätt hade väl
Europa förut och under Medeltiden ej alldeles varit i
saknad. En medlande, förlikande makt hade påfven, såsom
christenhetens erkända öfverhufvud, utöfvat. Äfven
öfvades en sådan ofta af kejsarne, såsom christenhetens
högsta verldsliga beskyddare. Men båda dessa makter hade
i den närvarande striden, som skulle tillintetgöra deras
gamla myndighet, tagit parti. Väl ser man ännu, genom
en öfvcrlefva af det fordna anseendet, påfven uppträda
såsom en (ehuru af protestanterna ej medgifven) medlare
i Westfaliska fredsunderhandlingarne. Men hvad politiskt
inflytande kunde en makt väl bibehålla, hvilken, såsom
den påfliga, ej erkände och ännu i dag ej erkänner denna
stora fred, som i så många afseenden grundade och
bestämde det Europeiska statssystemet? Kejsaremakten hade
också i följd af denna fred blifvit, äfven inom Tyskland,
genom de rättigheter den gaf furstarne, förvandlad helt
och hållet till en titel utan myndighet. Det fanns således
ej ens skuggan af någon viss i högsta instansen
dömmande, verksamt medlande Europeisk makt qvar, och då
den, som under Medeltiden till idéen mer än verkligheten
funnits, blott varit inom katholska kyrkan inskränkt (ty
utom den fanns lika litet någon rätt som salighet), så
skulle, med detta bands brytande och rättigheters
erkännande äfven för kättare, helgden af rättighet, blott såsom
sådan och i sin allmänna menskliga betydelse, också bli
erkänd. Men detta är hvad först i egentlig mening
förtjenar namn af Folkrätt, hvarmed ju i allmänhet menas
en rätt, oberoende af en särskild stat och just derföre
äfven användbar på förhållanden emellan de stora, oafhäu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-1/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free