Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
plals egde hans tro och tjenst (såsom Svensk minister i
Frankrike, 1634—15), ej utan skäl kan tillegna sig
någon del af hans ära. Men på samma tid var hans
aktning äfven stor inom den katholska kyrkan. I sjelfva
Rom åberopades hans arbete med beröm’", och småningom
fick det ett slags klassiskt anseende i alla folkrätten
rörande frågor som det behandlar. Sjelfva bokens
vetenskapliga brister voro förenade med företräden, som gjorde
dess verkan allmännare. Ty förgäfves söker man i detta
berömda arbete ett strängt vetenskapligt sammanhang.
Grotius gör sig ej minsta samvete af att för sin folkrätt
antaga en flerfaldighet af principer, då han härleder den
dels ur menniskans samhälliga natur under förnuftets
styrsel, dels ur folkslagens öfverenskommelser, dels
slutligen ur Guds vilja’". Han betraktar sitt ämne mera
såsom statsman än filosof; hvilket redan synes af det ur
tidens behof hemtade skäl, som föranledde honom till
arbetet En hög politisk och praktisk anda ger detta en
enhet, hvilken det i theoretiskt afseende saknar. Det
framställer idéen af en christlig Europeisk republik, eller
ett system af oberoende, men sinsemellan genom
christen-domens milda rättvisa förbundna stater, och så inom, som
utom sig öfvande denna christliga rättvisa. Huru djupt
en sådan försonande idé var för tiden ett behof, huru
praktiskt vigtig den äfven derföre ansågs, och ej blott som
en theoretisk dröm, synes bäst deraf, att en konung,
sådan som Henrik IV i Frankrike, kunde, redan innan den
sista stora striden i det 30-åriga kriget utbröt, ej blott
ur sin egen stora själ fatta denna idé, utan äfven
underhandla och rusta för dess utförande, då Ravaillacs dolk
satte ett mål för hans dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
