Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feodalism och Republikanism. Ett bidrag till samhälls-författningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•436
folket skulle regera; hvilket också genast hade i följe med
sig den starkares rätt, eller samhällets sättande under
krigslagen och militärväldet. Den hade efter
restaurationen blifvit, ehuru i en mildare betydelse, fortplantad på
landtpartiet, och hos dem, då Carl II var en ärelös
förrädare af sitt folks frihet, sjelfständighet och alla
rättigheter, funnit ny näring i det nödvändiga motståndet mot
regeringens förderfliga planer. Isynnerhet visade sig detta
motstånd i deras upprepade försök att lagligen (genom
the Exclusion bill) utesluta hertigen af York, sedermera
Jakob II, såsom katholik, från thronföljden; försök, hvilka
naturligtvis egde det innerligaste sammanhang med den
frågan: huruvida nationen egde att efter godtycke
förordna om den högsta makten eller ej. Det rojalistiska
partiet, som tillika var den höga kyrkans, motsatte sig
ihärdigt dessa försök; tills följden verkligen visade, att
Jakobs bigotta katholicism lände till statens oundvikliga
förstörelse. Dessa befunno sig då i det märkliga läge,
att nödgas låta personen fara, likväl med bibehållandet
af den rojalistiska principen, hvilken i det Toryska
partiets politik intill sednaste tider i England visat sig
verksam. Revolutionen var derföre till sitt egentliga väsende
ett fördrag emellan de tvänne olika samhälls-principerna
eller deras representanter; — men för att rättfärdiga och
förklara detta yttrande, är först nödigt att taga de
politiska theorierna i betraktande, som’ i och genom dessa
stridigheter utvecklade sig.
Naturligt var, att en sådan angelägenhets stora
praktiska intresse, i nationens närvarande belägenhet, ej blott
skulle göra alla dermed sammanhängande frågor
offentligen och enskildt till ämnen för lifliga debatter"’, utan äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
